Tillbaka?

Förra lördagen kom första symptomen. Hade ont i halsen och kände mig lite matt. Tänkte att det inte var så farligt. Gick ut(se Mars Bar-inlägget). Söndagen var ok, mattheten lite mer tilltagande men tänkte att det var väl bakfyllan. Momabesöket stärkte mig och kände mig nästan helt ok. 

Måndagen började bra men för varje timme som gick kände jag mig svagare. Vid klockan 13 gav jag upp och drog hem till sängen. Och där låg jag. Ända fram till onsdagen. Då bestämde jag mig för att jag inte kunde vara sjuk längre. Jobb således. 

Torsdagen var ok. Tyvärr är det så att min kropp reagerar på infektioner och sjukdom med att mina ögon och näsa rinner. Som fan. Så även denna gång. Gick på ett Pharmacy och köpte starka amerikanska näsdroppar. Starka var förnamnet och effektiva efternamnet. Mitt sjukdomstillstånd förändrades på några sekunder vilket gjorde att jag lurade mig sjäv att jag var frisk.

Eftersom jag trodde att jag var frisk stämde jag träff med Nettan för middag och några öl. Vi hade fantastiskt trevligt och hon visade mig runt i hennes gamla hoods i West Village. Efter det tog jag med henne på vår vinjettinspelning. Anders behövde att alla i redaktionen ställde upp som statister. Det enda som var lite jobbigt var att det var på en terass. Plus att vi skulle se somriga och avslappnade ut så därför vill Anders och Fotograf-Simon att vi skulle skippa ytterkläderna. Och icke att förglömma; våren har inte kommit till New York än. Det var svinkallt.

Morgonen därpå kändes halsen som om jag svalt en tennisboll och febern dunkade mot pannloben. Gick ändå till jobbet då det var en viktig dag.

Detta resulterade i att helgen har gått åt till att ta upp min rehabilitering. Har inte gjort speciellt mycket förutom att ligga i sängen och kolla på Vita huset på datorn, SVT Play och försökt se på TV4 Anytime. 

Halsen är fortfarande hes, jag är lite matt och så fort jag gör nåt ansträngande flåsar jag lite mer än vanligt. 

Men - jag tror att vi kan blåsa faran över för den här gången.