En person på reaktionen har varit och handlat på IKEA och handlade bland annat en tavla till vårt kontor. Jag säger inte vem personen är. men ni får en rebus:
T + LIM -L
Jag tycker att det är väldigt roligt att välja en tavla med motiv av New York när man befinner sig i New York.
Tog mig över bron ikväll igen. Söndasgmiddag hemma hos Nettan. Hon hade kokat ribs i öl, gjort en god sås, eget potatismos och gröna bönor till det. Jag körde även på lite lingonsylt och stillade min hemlängtan.
Rafi var lite småsjuk och till en början grät han mest när jag försökte snacka med honom. Han blev dock lite gladare ju längre eftermiddagen led.
Moni var lika söt och glad som vanligt.
Dessutom var Nettans pappa Bosse där. Han är en trevlig och rolig man. För några år sen jobbade Bosse som vaktmästare på en golfbana. En av arbetsuppgifterna gick ut på att han körde omkring i en golfbil och jagade på spelarna så att det inte skulle bli köer på banan.
En gång när han var på ett gäng gubbar som tog lite tid på sig så blev de förbannade och skrek "Jävla sheriff" efter Bosse.
Var inne på sneakerskedjan Footaction. Hittade en schysst T-shirt på rean. Tog den i rätt storlek och begav mig mot kassan. Med bara någon meter kvar blev jag stoppad av en kille i personalen.
"Excuse me sir, are you buying that?"
Jag hann knappt svara ja innan han ryckte till sig tröjan och skrev ett nummer på prislappen. Utan ett ord försvann han sen iväg. Lite perplex fortsatte jag gå mot kassan. Då kom nästa kille ur personalstyrkan. Han frågade också om jag skulle köpa tröjan och ryckte till sig den. När han såg siffran som den första killen skrivit suckade han och sa "fuck" högt för sig själv. Han gav tillbaka T-shirten och försvann lika snabbt som han kom.
Jag tog mig fram till kassan. Där stod två tjejer. Den ena log och hälsade trevligt medan jag räckte fram tröjan. När hon såg den skrivna siffran på prislappen svor hon för sig själv, la ner tröjan på disken och gick. Hennes kollega tog då över. Trots att jag hade på känn vad siffran stod för så frågade jag henne vad den betydde. "Sales commision" svarade hon snipigt medan hon knappade in sin kollegas nummer så att han fick lite bonus.
Ingen hjälpte mig. Ingen erbjöd sig att hämta något åt mig. Ingen gjorde den minsta ansträngning för att jag som kund skulle känna mig nöjdare med mitt besök.
De tre senaste lördagarna har jag gått på Jerry's Diner mittemot vårt hus.
Där beställer jag Eggs Benedict Norwegian(ungsrostat bröd med rökt lax, eggs benedict och hollandaise). Till det tar jag en kopp kaffe och ett glas juice. Jag läser New York Times och sporten i NY Post. Hela tiden småsneglar jag på collegebasketen på TV:n i baren. Ibland småsnackar jag med bartendern Brian om hiphop.
Jag betraktar denna stund som kvalitetstid med mig själv.
Har inte hunnit titta speciellt mycket på TV. Flera personer på redaktionen(Filip och Bastin) pratar om nya realitysåpor som "The real houseviews of New York". Sven refererar ofta till någon gäst som var kvällen innan hos Fallon eller Kimmel.
Men jag har som sagt inte hunnit. Orkar inte engagera mig i någon ny såpa, lyckas aldrig tajma in serier och är för trött för talkshowerna.
De gångerna jag har suttit framför TV:n så är det basket - NBA eller collegeslutspelet. Nu är vi inne på Sweet Sixteen.
Men i tisdags satt jag, Hollender, Ronthén och Frida framför TV:n. Vi kollade på Science Channel och programmet "How it's made". Det är som ett Hajk för vuxna. Man får se hur det går till att göra bildäck, LCD-skärmar och hur man sköter logistiken i en stor hamn.
Helt plötsligt dyker inslaget ovan upp. Hur gör man kycklingar? Obehagligare, märkligare eller fascinerande klipp har jag aldrig sett. Kycklingarna slängs omkring åt höger och vänster. Och allt ackompanjerat av hurtig musik och en klämkäck speaker.
Om cirka en timme är det nog rätt bra tryck i paradvåningen. För att illustrera detta bjuder jag på en bild där Bibi, 92 år, dubbelröker och dricker rödvin.
Just nu sitter det här gänget i en paradvåning i den vackraste delen av Birkastan. De dricker gott rödvin, äter smågodis, några röker Mentholcigg, de skrattar och har trevligt.
En del av er kanske studsar över att jag skickar tips på grymma hiphoplåtar till min gamle far.
Det är inte så konstigt. Farsan precis upptäckt Spotify. Enligt mamma är han som besatt och lägger den mesta tiden av sina dagar sökandes efter låtar. Igår meddelade han att han lyssnat på EPMD:s "Da Joint" och tyckte att den var fet.
Det förvånar mig inte eftersom min far har riktigt bra musiksmak.
Faktum är att farsan var DJ i Östersund i sin ungdoms dagar. Det var på den tiden som DJ:s hade mikrofon och pratade med dom på dansgolvet. Varje gång han satte på kvällens bästa låt brukade han väsa(förmodligen tänkte han att det skulle vara lite småsexigt) i mikrofonen "Kom igen nu å svettas lite grann."